Hoppa till huvudmenyn Hoppa till huvudinnehållet

Minoritetsgrupper under pandemin

Artikel i Nollåttan, nummer 5 2020.

Beroende av kombinationer av minoritetstillhörigheter kan konsekvenser av coronapandemin se olika ut. Projektet Normbrytande funktionalitet och sexualitet under pandemin undersöker situationen för hbtq-personer med funktionsnedsättning.

Vi befinner oss i en pandemi och ingen kan säga när den kommer vara över. Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och Regeringen har skiftat och just nu går vi från ett lugnt läge mot en på nytt ökande smittspridning. Vissa medicinska behandlingsformer tycks ha tillkommit sedan det hela briserade på vårvintern, men ännu blir människor svårt sjuka och även dör till följd av viruset. Världen väntar på ett vaccin men ingen vet hur lång väntan blir eller hur effektivt skydd det kan ge.

Av förståeliga skäl blir det ett starkt medialt fokus på de medicinska aspekterna av pandemin. Likaså de konsekvenser som påverkar människors arbete och försörjning liksom de inhemska och globala ekonomierna.

När samhället påverkas så drastiskt innebär det att enskilda individer påverkas på långt fler sätt än vad som får utrymme i media. Olika livssituationer och förutsättningar ger olika konsekvenser.

Ett försök att titta närmare på detta är projektet Normbrytande funktionalitet och sexualitet under pandemin. De grupper projektet fokuserar är hbtq-personer (homo-, bi-, transsexuella & queer) med funktionsnedsättning.

Projektet ställer frågor om vilka konsekvenser pandemin fått för målgruppen. Projektet som ska pågå fram till årsskiftet är ännu i sin början. Men redan nu står det klart att pandemin kan sägas ha många högst ingripande konsekvenser för enskilda individer.

Inom den könsbekräftade vården för transpersoner har operationer och hårborttagning stoppats och väntetiderna är nu inte möjliga att uppskatta. Personer som lever under hot om hedersrelaterat våld och förtryck blir satta under större press till följd av isolering i hemmet. Verksamheter och mötesplatser för hbtq-personer har stängt eller ändrat sin verksamhet. För många är detta viktiga och identitetsbärande mötesplatser. För vissa kanske det enda stället där man vågar eller får vara öppen med den man är. RFSL Stockholms verksamhet HBTQ-hänget för personer med funktionsnedsättning är en sådan verksamhet.

Att vara beroende av andra fysiskt eller kognitivt försätter individer i svåra situationer. Törs jag nyttja min ledsagning eller träffa min kontaktperson med tanke på risken för smitta? Hur får jag min assistans att fungera när hela befolkningen uppmanas att stanna hemma från jobbet vid minsta förkylningssymptom? Många väljer i dessa situationer att minska hjälpen utifrån och istället ta mer hjälp av närmaste familjen. Det leder lätt till minskad självständighet och att anhörigas inflytande ökar över ens liv. Den som är hbtq-person i den situationen blir väldigt utlämnade till anhörigas homofobi och kränkningar relaterade till identitet och sexualitet.

Projektet tittar på den mindre gruppen hbtq-personer med funktionedsättning. Vissa konsekvenser blir mer koncentrerade eller får mer långtgående konsekvenser för den som både är hbtq-person och lever med en funktionsnedsättning. Samtidigt är många av de erfarenheter som framkommer generaliserbara och påverkar även de som inte identifierar sig som hbtq-personer.

Det handlar inte om att ta reda på vilken grupp som har det svårast. Syftet är snarare att visa hur kombinationer av minoritetstillhörigheter leder till annan slags utsatthet än den vi i förstone ser när vi betraktar stora och generella grupper i befolkningen. Det är ett försök att göra de osynligas position synlig.